You're a heavenly junkie

Idag tog jag en promenad genom Uppsala. Utanförskapet och det kulturella armodet är så påtagligt att man kan hyvla loss det med osthyvel direkt ur luften. Den här stan är död. Hela mitt liv har jag flytt från den här stan och nu är jag tillbaka på ruta ett. Och jag har stått och stampat på samma ruta alldeles för länge. För er som inte vet så är skillnaden mellan hålor som tillexempel Åmål och Uppsala att alla vet att Åmål är sämst i hela världen. Ingen som bor i Åmål skulle påstå att kulturlivet är rikt och sprudlande där. Men i Uppsala är alla så himla övertygade om stans förträfflighet. Folk tycker på allvar att det finns ett rikt kulturliv så länge det finns sånt som OD, Kulturnatten, Domkyrkan och Bror Hjorts hus. Om man inte har tillbringat hela sitt liv anställd på en obskyr institution på universitetet så är alla de här företeelserna rena döden. Staden måste först suga allt liv ur kroppen på en innan man kan stå där med tom blick och öppen mun och klappa händer åt gravt institutionaliserad konst.