Nu och då och framtid

Lyssnade på radio idag. Ett program om kristen mission till Afrika till Europa och kristen mission från Afrika till Europa. De afrikanska missionärerna förfärades över materialismen som fanns i Sverige. Det är ett intressant fenomen att religiösa är kritiska mot materialism och välstånd. Anledningen till föraktet är inte konstig. Materiellt välstånd är ett ständigt hot mot religionen. Det är i kris och fattigdom och andra situationer då människor känner att de inte kan styra över sin framtid som människor vänder sig till religionen. Enligt dagens ekotsändning i radio vänder sig nu många engelsmän till kyrkan för att få lugn och tröst från den ekonomiska krisen. Och oron och nedgången i ekonomin efter 9/11 ledde till en tillströmning i kyrkorna i USA. Hur många böner bes just nu för att ekonomin ska bli bättre och för att man ska få behålla jobbet eller bostaden? Och hur många av dem som ber kommer att ägna gud en tanke när krisen har lagt sig? Gud för lågkonjunkturer och mammon för högkonjunktur! Varför inte? Men de som lever i länder som saknar välstånd och fria marknader kan inte växla mellan Gud och Mammon, de har bara gud. Under medeltiden fanns inget välstånd i Europa utan bara Gud. Det samma gällde till exempel för afghanerna under talibanernas styre och för alla dess polska katoliker bakom järnridån, mycket religion men lite mammon. Så till dig som bett en extra bön på grund av krisen, be istället för dem som inte har ditt ekonomiska välstånd och be att de ska få slippa fattigdomen så att de kan välja mammon före gud.